2023 års SLIT-rapport: Tätare samarbete präglar regionernas digitalisering
Digitala satsningar får allt större genomslag i hälso- och sjukvården samtidigt som regionernas ansträngda ekonomi nu riskerar att hämma fortsatt utveckling. Det visar årets lägesrapport från nätverket för Sveriges regioners it-direktörer, SLIT. ”Tätare samarbete mellan regioner, kommuner, privata vårdgivare, myndigheter och näringslivet är avgörande för att få maximalt utfall av våra investeringar”, framhåller Johannes Hörnberg, ordförande i SLIT och CIO i Region Västerbotten.
I rapporten ”IT och digitalisering i hälso- och sjukvården” har nätverket SLIT varje år sedan starten 2007 sammanfattat hur den digitala utvecklingen ser ut i regionerna. Liksom tidigare år presenterar 2023 års rapport ett antal områden som är angelägna för framtidens hälso- och sjukvård: digitala patienttjänster, digitalt stöd för samverkan mellan vårdens aktörer och digitalt stöd i vårdarbetet.
Rapporten blickar både framåt och bakåt, med en sammanfattning av regionernas digitalisering den senaste tioårsperioden samt kommande regionala utmaningar på fem års sikt.
– Sedan början av 2000-talet har regionernas it-kostnader som andel av total omslutning legat stadigt runt 3 procent. I årets rapport noterar vi en viss ökning, från 3,02 procent till 3,22 procent. Även om ökningen är liten, indikerar den att de senaste årens digitala satsningar som pågått runt om i landet nu börjar få genomslag, säger Johannes Hörnberg, ordförande i SLIT och CIO i Region Västerbotten.
Resursbrist främsta hindret för utveckling
Han konstaterar att den it-utveckling som hittills implementerats i hälso- och sjukvården bland annat har lett till att de flesta regioner idag erbjuder självservicetjänster, digitala alternativ till det fysiska vårdmötet samt egenmonitorering av våra vanligaste folksjukdomar. Digitaliseringen har även lett till förändrade arbetssätt som underlättar för vårdens medarbetare. Men frågan är vad som händer nu, i den ekonomiskt ansträngda situation som regionerna befinner sig i.
– Jämfört med föregående år har regionernas egen skattning av vad som främst ses som hinder för den fortsatta digitaliseringen skiftat från oklar rättspraxis till de egna resurserna. Regionernas prognoser visar på stora underskott kommande år. Detta i kombination med stora pensionsavgångar och svårigheter att hitta rätt kompetens riskerar att påverka både vårdproduktionen och möjligheterna att driva långsiktiga digitala utvecklingsprojekt där effekten för patienter och verksamheter hämtas hem först på sikt, poängterar Johannes Hörnberg.
Gemensamt överenskomna standarder avgörande
Samtidigt visade pandemin att effektiva digitala lösningar i hälso- och sjukvården kan tas fram snabbt om alla fokuserar på uppgiften utifrån ett gemensamt mål.
– Vi måste hålla fast i den förmågan och fortsätta framåt i samma anda för att klara omställningen till nära vård, alltså att stötta ett mer personcentrerat arbetssätt genom tjänster som egenmonitorering och digitala kontaktvägar för vårdbesök. Om vi ska få maximalt utfall av våra investeringar, oavsett ekonomiskt läge, krävs ett tätare samarbete mellan regioner, kommuner, privata vårdgivare, myndigheter och näringslivet, säger Johannes Hörnberg och framhåller hur viktig den bakomliggande infrastrukturen är för arbetet med digitala tjänster i vården:
– Gemensamt överenskomna standarder och principer är avgörande för att säkerställa ett smidigt informationsutbyte som skapar nytta för både verksamheter och patienter. Här har vi en stor fördel i Sverige genom den nationella digitala infrastruktur för hälso- och sjukvården som Inera och regionerna har etablerat sedan länge. Den ger oss redan idag stora möjligheter att tillgängliggöra hälsodata i hela vårdkedjan, oavsett vårdgivare.
Fortsatt samverkan kring digital infrastruktur
I rapporten lyfter regionernas it-direktörer också vikten av att just bygga vidare på den samverkan kring digital infrastruktur och nationella tjänster som redan finns, till exempel Nationell patientöversikt (NPÖ) som gör det möjligt för vårdpersonal att efter samtycke från patienten ta del av journalinformation som finns hos andra vårdgivare.
– Inera står ju redan för stor del av vår gemensamma infrastruktur som vi tillsammans utvecklat och investerat i under lång tid. Nu ser vi på riktigt hur invånare och medarbetare i vården får tillgång till de tjänster som den gemensamma infrastrukturen möjliggör. För att utveckla hälso- och sjukvården effektivt och patientinriktat är det avgörande att regioner, kommuner och privata vårdgivare fokuserar på att öka anslutningstakten och dela vårddata, säger Johannes Hörnberg.