Allt fler drar nytta av samverkan i Arkitekturgemenskapen
Ett gemensamt ramverk som sparar tid och resurser i offentlig verksamhet och samlar kunskap på en öppen webbplats för it- och verksamhetsarkitekter över hela landet. Det är syftet med nätverket Arkitekturgemenskapen, som lockar allt fler medlemmar.
Arkitekturgemenskapen är ett frivilligt nätverk för it- och verksamhetsarkitekter från kommuner och regioner som arbetar tillsammans med kunskaps- och erfarenhetsutbyte. De 400 medlemmarna finns spridda över hela Sverige och genom samverkan på bland annat en öppen webbplats, som alla medlemmar har tillgång till, skapar de nytta för många offentliga verksamheter. Det är Inera som samordnar Arkitekturgemenskapen.
- Vi har ett ständigt stigande antal medlemmar, vilket är mycket roligt. Jag gissar att det är för att innehållet i gemenskapen börjar bli så pass bra att fler vill använda det i sina organisationer. Det är medlemmarna som själva bestämmer vilka uppgifter som ska genomföras och nu har vi etablerat årliga rutiner för att få medlemmarna att föreslå, rösta fram och bemanna de arbetsgrupper som de vill starta den kommande sexmånadersperioden. På det sättet ökar vi kontinuerligt nyttan för våra medlemmar, säger Peter Mannerhagen som är it-arkitekt på Inera.
Alla arbetsgrupper utgår ifrån och förhåller sig till Arkitekturgemenskapens gemensamma ramverk, vilket ökar möjligheten att olika arkitekturer som tas fram fungerar ihop. Gemenskapens arkitekturer är redan från början avsedda för kommunala sammanhang, och det gör att arbetet med anpassning i en kommun som vill använda en arkitektur inte blir så stort. Alla arkitekturer som tas fram granskas av samtliga medlemmar innan de publiceras.
Stöd att öka takten i digitaliseringsresan
Svante Drugge är it-arkitekt i Umeå kommun och bidrar till Arkitekturgemenskapen med sin tid och kompetens. Han framhåller vikten av ett gemensamt språk som är anpassat för kommuner och regioner samt ett nationellt forum som möjliggör kompetenshöjande insatser där det behövs.
- I kommunen har vi en utmaning med att säkerställa att våra medarbetare och beslutsfattare så snabbt som möjligt tillgodogör sig en god kunskapsnivå inom arkitekturområdet. Den digitala transformationen hämmas som en konsekvens av för lite träning i arkitekturtänk, säger Svante Drugge.
I Region Västerbotten, där Umeå ingår, pågår utbildningsprojektet Arkinera, vars syfte är att öka takten i länets digitaliseringsresa och tillhandahålla verktyg för att dela och återanvända arkitekturer i flera kommuner. Arkinera omfattas bland annat av seminarier samt workshops och har genomförts vid flera tillfällen.
- Det faktum att den senaste omgången Arkinera baserades på resultat som Arkitekturgemenskapen har producerat är i mina ögon en framgångsfaktor och det finns nu ett stort antal medarbetare i länet som har tränats i samma konceptuella modeller, säger Svante Drugge.
Större ansvar för långsiktig förvaltning
Fokus i Arkitekturgemenskapen har den senaste tiden varit att inrätta förvaltningsgrupper som tar ett större ansvar för de delar som medlemmarna bedömt är viktiga att förvalta över tid. Det rör sig framför allt om två områden: Dels strukturerad omvärldsbevakning, vilket innebär att medlemmarna summerar de initiativ som kommer från exempelvis EU eller staten och påverkar kommuners och regioners arkitektur, dels förvaltning av Arkitekturgemenskapens begreppsmodeller för strategi, verksamhet, information, teknik, säkerhet och realisering. Utveckling av metodstöd inom förmågeområdet samt förmågekartor och framtagandet av en katalog över hot relaterat till it- och informationssäkerhet är andra exempel på vad gemenskapen arbetar med just nu.
Den gemensamma platsen med samlad arkitektur underlättar för kommuner och deras leverantörer vid samverkan med myndigheter, och för organisationer som saknar en egen it-arkitekt blir gemenskapens arbete extra värdefullt.
- Ramverket och dess innehåll kan i de här fallen ge en grund för kravställning, inspiration och vägledning, säger Peter Mannerhagen.