Digitalisering i den lilla kommunen
Tobias Leverin var projektledare för Grästorps medverkan som modellkommun i SKR:s Kompetenscenter välfärdsteknik och Ineras förstudie API:er i välfärdsteknik. Där adresserades bland annat äldreomsorgens utmaningar med bristande standardisering och att olika lösningar inte fungerar tillsammans på ett smidigt sätt.
SKR har för åren 2020–2022 haft en treårig överenskommelse med regeringen som syftade till att ge kommunerna bättre förutsättningar att verksamhetsutveckla äldreomsorgen genom digitalisering. Inom ramen för överenskommelsen skapades Kompetenscenter välfärdsteknik, där tio modellkommuner medverkade för att tillsammans med SKR sprida kunskap som stöd vid införande och upphandling av välfärdsteknik. Grästorp i Västergötland var en av dessa modellkommuner, och fick därigenom även möjlighet att delta i Ineras förstudie API:er i välfärdsteknik, som nu lett till fortsatt arbete med att lägga grund för en referensarkitektur inom området. API:er är specifikationer som beskriver hur system ska utformas för att kunna utbyta information med varandra.
Vad innebar det att vara modellkommun?
– Grästorp skulle tillsammans med övriga modellkommuner bidra till att öka takten i införandet av välfärdsteknik inom äldreomsorg. Hälften att de tillsatta resurserna lades på att fortsätta implementera digitala lösningar i den egna kommunen och övrig tid att stötta nationellt via SKR:s Kompetenscenter, säger Tobias Leverin som var projektledare för Grästorps medverkan som modellkommun tills projektet avslutades sista december 2022.
Hur har ni satsat på välfärdsteknik före och under projektet, och vilka nyttor har det gett?
– Vi har testat och utvärderat mycket välfärdsteknik i en utpräglad prova på-kultur påhejade av politiker och chefer. Sedan många år använder vi till exempel digitala lås inom hemtjänst och äldreboenden, vilket ger tids- och kostnadsbesparingar kring nyckelhanteringen. Digitala signeringslistor har sedan 2018 förenklat arbetssätt och möjliggjort smidigare uppföljning av insatser. Därefter infördes mobila trygghetslarm för brukare med kognitiv svikt, vilket innebär ökad trygghet för såväl brukare och anhöriga som personal.
– Vi har också inlett en satsning på digital kameratillsyn nattetid, men inte börjat med breddinförande än. Generellt har välfärdstekniken hittills bidragit till ökad kvalitet, men i mindre grad till tidsbesparingar och ökad effektivitet.
Vad utmärker era möjligheter och behov som liten kommun med knappt 6 000 invånare?
– En liten kommun har generellt kortare beslutsvägar och potentiellt lättare att fatta snabba beslut. Nackdelen är begränsade resurser och små marginaler till att arbeta strategiskt. Vi har varit snabba på att testa ny teknik men sämre på att systematiskt breddinföra. Därför är det väldigt viktigt att få hjälp och stöd från centralt håll i strategiska frågor. Det behövs vägledning och praxis kring digitalisering och implementering av välfärdsteknik.
Vilka lärdomar tar ni med er från modellkommunsprojektet?
– En viktig lärdom i Grästorp är att införandet av teknik nödvändigtvis inte automatiskt medför förenkling för personalen. Digitala lösningar som inte samarbetar på ett bra sätt ger låg användarvänlighet och kan i många fall vara mindre effektiv än det gamla arbetssättet, med fler inloggningar och inmatningar av samma data i olika system som inte är integrerade.
– Projektet visar också att alla kommuner har ett skriande behov av stöd kring allt från juridik och upphandling till informationssäkerhet och standarder för informationsutbyte mellan olika tekniska lösningar.
Hur svarar Ineras förstudie om API:er i välfärdsteknik mot dessa utmaningar?
– Avsaknaden av standarder att hänvisa till vid upphandling är uppenbar. Att inte kunna integrera system på ett effektivt sätt hindrar användarnyttan och möjligheten att ta fram nya lösningar för breddinförande. I förstudien utgick vi från några konkreta fall, till exempel mobila trygghetslarm och digital tillsyn. Vi identifierade var informationsutbytet i systemen sker och beskrev värdet som en standard kan bidra med. Det öppnar upp för att använda lösningar från flera specialiserade leverantörer då kommuner får hjälp i sin upphandling genom att kunna hänvisa till gemensamt överenskomna API:er, istället för att behöva specificera vad varje informationsutbyte innebär. Vår förhoppning är att förstudien ska leda till en kraftsamling kring arbetet med att skapa en nationell standard.
Vilka möjligheter ser ni att fortsätta stötta verksamheterna med digitalisering och välfärdsteknik, i väntan på ökad standardisering?
– Att inte jobba vidare med att klara av fler brukare med samma antal medarbetare är inget alternativ. I den demografiska utmaningen är digitalisering och välfärdsteknik ett av de viktigare botemedlen, men inte det enda. För tillfället handlar det inte så mycket om att införa mer teknik, utan snarare se till att den teknik vi har infört ger rätt effekt och sparar tid och resurser genom att gå från projekt med begränsad användning till breddinförande.