Elevhälsan ser stora nyttor med NPÖ
För den kommunala elevhälsan har det länge varit svårt att ta del av andra vårdgivares journalinformation om en elev. Nu förändras det i snabb takt och intresset för att ansluta till Nationell patientöversikt, NPÖ, är stort. "Skolsköterskorna är jättenöjda", säger Johanna Emilsson, systemförvaltare i Kristianstad där elevhälsan haft tillgång till NPÖ sedan början av 2023.
Tidigare har elevhälsan inte kunnat ansluta sig till Nationell patientöversikt, NPÖ, via sina journalsystem. Det gick inte att ta del av andra vårdgivares journalinformation om en elev digitalt. Nu har personal inom den medicinska elevhälsan i Kristianstads kommun haft tillgång till NPÖ via sitt journalsystem i snart ett år och ser många vinster med det.
– Vi kommer åt journalinformation snabbare och slipper begära ut journalhandlingar i onödan. Det är enklare att bevaka remisser och vi slipper efterfråga information innan ett besök har skett. Det spar en hel del tid, säger systemförvaltaren Johanna Emilsson som själv är skolsköterska i botten.
– Även våra logopeder och psykologer har haft stor nytta av att läsa anteckningar i NPÖ, tillägger hon.
Mycket pappershantering kan tas bort
Att vara skolsköterska har länge inneburit hantering av en stor mängd papper. I samband med skolstart har elevhälsan rutinmässigt begärt in journaler från barnhälsovården för samtliga elever som börjar i förskoleklassen. Digitala journaler har skrivits ut och skickats per post, varefter skolsköterskan har skannat in och kopplat informationen till en ny digital journal. De senaste åren har det funnits möjligt att importera journalinformation från barnhälsovården.
– Har man inte samma verksamhetssystem som regionen så sker överföring av BVC-journaler vid tre tillfällen under läsåret. Det innebär att skolsköterska och skolläkare kan behöva vänta på information om eleven eller så får de ändå beställa journalen på papper. Det är otympligt och långsamt att hantera papper och det finns också risk att papper kommer bort via posten, säger Johanna Emilsson och framhåller att elevhälsan i de flesta fall inte behöver se hela journalen.
Här ser hon en stor framtida nytta med NPÖ:
– Förutom längd, vikt och vaccinationer behöver vi barnhälsovårdens epikris för att veta om det har varit några avvikelser. Då skulle vi kunna begära in journaler enbart i de ärenden där det krävs.
Ökad informationsdelning för att möta fler behov
Användandet av NPÖ har redan inneburit flera förbättringar för elevhälsans medicinska personal i Kristianstad, men inget är så bra att det inte kan bli bättre.
– Patientsäkerheten ökar när vi får tillgång till relevant information. Därför vill vi att regionen ska dela mer information än de gör idag. Vi har även framfört behov till Ineras NPÖ-förvaltning om att vi vid sidan av tillväxtkurvan även behöver kunna följa BMI, ryggstatus samt pubertetsutveckling på ett annat sätt än vad som är möjligt idag.
Anna Schreiber, produktägare för NPÖ på Inera, har sett att elevhälsan i allt fler kommuner efterfrågar att ta del av information från andra vårdgivare via NPÖ, men också att själva kunna dela sin information, till exempel till skolor med andra huvudmän.
– Många har fått upp ögonen för vilken nytta informationsdelning via NPÖ kan ge inte bara vid skolstart, utan även vid byte av skola och vid övergång till gymnasieskolan. Vi har nyligen utökat visningen av tillväxtkurvor i NPÖ till att kunna visa kurvor med referensdata ända upp till 18 års ålder. Nu tittar vi vidare på möjligheterna att utöka funktionaliteten genom att komplettera kurvorna med ytterligare information, säger Anna Schreiber.
Fördelar för elever och vårdnadshavare
Kristianstad är en av de kommuner som står på kö för att bli producent till NPÖ, det vill säga börja låta andra vårdgivare ta del av elevhälsans journalinformation. Deras systemleverantör Prorenata driver just nu två piloter tillsammans med två kommuner för att verifiera funktionen innan de kan koppla på flera kunder.
– Då kommer vårdgivare i regionen och vi i elevhälsan kunna följa ett barns utveckling i en sammanhållen journal från födseln tills de lämnar gymnasiet. Det skulle vara väldigt värdefullt, säger Johanna Emilsson.
Att vårdgivarna delar information innebär även fördelar för eleven och vårdnadshavaren som slipper vara mellanhand mellan två professionella aktörer och förstå vilken information som är relevant för vem.
Nästa steg kan vara anslutning till 1177
På sikt tycker Johanna Emilsson att elevhälsan även ska dela information via 1177 journal:
– Absolut! Elevhälsan ska vara transparent och ge en service som vårdnadshavare och elever kommer förvänta sig. Det kommer att underlätta för vårdnadshavare och elever, vilket i sin tur kommer att spara tid för oss.
Än så länge är det få kommuner som efterfrågar anslutning till 1177 journal. Därför prioriteras det i dagsläget inte av systemleverantörerna. Många verksamhetsansvariga för den medicinska delen av elevhälsan i kommunerna känner en oro över att dela med sig av journalinformation till vårdnadshavaren. Det handlar bland annat om ungdomars integritet och möjlighet att uttrycka sig öppet i samtalet med sin skolsköterska. Ibland finns även hedersproblematik med i bilden.
– Det är oerhört viktiga aspekter. Hela elevens journal ska inte publiceras på 1177, men att publicera längd, vikt och vaccinationer till exempel är ju något vi skulle kunna börja med direkt, säger Johanna Emilsson.