Fem frågor om Ineras arbete med standardisering

En av de hälsoinformatiska standarder som fått brett genomslag i branschen hos allt från små startup-bolag till jättar som Apple samt europeiska myndigheter och nationella e-hälsomyndigheter runt om i världen är FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources). Standarden består av en uppsättning regler och specifikationer som underlättar utbytet av hälsoinformation.

– På Inera ser vi möjligheter att öka interoperabiliteten mellan vårdens system och modernisera arkitekturen i de nationella tjänsterna med hjälp av nya samverkansmönster och standarder som FHIR. Behoven har tydliggjorts i och med regionernas pågående införande av nya vårdinformationssystem med inbyggt stöd för FHIR. Även den kommande EU-lagstiftningen EHDS (European health data space) för gränsöverskridande e-hälsotjänster baseras på FHIR och en efterfrågan från våra kunder på moderna API:er i Ineras tjänster har drivit på utvecklingen. Målet är att i så hög grad som möjligt utgå från nationellt och internationellt arbete när det gäller hälsoinformatiska standarder, för att återanvända det som redan finns och harmonisera vårt arbete med internationellt standardiseringsarbete, säger it-arkitekt Oskar Thunman på Inera och förklarar att en stor fördel med FHIR är att den är uppbyggd av så kallade resurser.

Det innebär att små återanvändbara komponenter representerar olika typer av hälsoinformation, såsom mätvärden, laboratorieresultat och medicinering. Genom att system och applikationer inom hälso- och sjukvården nyttjar samma resurser i FHIR blir det lättare att utbyta data på ett standardiserat sätt.

– FHIR-baserad utveckling sker redan idag i ett flertal regioner och många system och applikationer på marknaden har inbyggt stöd för FHIR. En praktisk utmaning är att det börjar bli svårt att tillgå kompetens kring äldre teknik som SOAP (simple object access protocol) och att befintliga tjänstekontrakt för våra nationella tjänster börjar få några år på nacken.

– Att ta fram bra specifikationer baserat på FHIR är komplext, men efterföljande implementering är relativt enkel då komplexiteten göms så gott det går för utvecklare och användare. Genom att basera svenska lösningar på existerande internationellt standardiseringsarbete och genom att samla svensk kompetens i arbetsgrupper inom HL7 Sverige hoppas vi kunna maximera nyttan av vårt FHIR-arbete. HL7 Sverige är en organisation bestående av experter inom hälsoinformatik som samarbetar för att skapa standarder för utbyte, hantering och integration av elektronisk hälsoinformation.

– Konsensusdriven öppen standardisering skapar lösningar på återkommande problem, vilket blir effektivare än att uppfinna hjulet på nytt. FHIR är specifikt utformat för att stödja integration mellan vanligt förekommande system i vården samt vanligt förekommande nationella tjänster, samtidigt som ett öppet API öppnar för lokal utveckling och innovation. För regionerna kan standardisering, gjord på rätt sätt, förenkla och skapa synergier när olika typer av utgångar från vårdinformationssystemen skapas. Genom att utveckla lösningar som baseras på öppna standarder och gemensamt definierade byggblock för exempelvis säkerhet kan vi på Inera säkerställa interoperabilitet, undvika inlåsningseffekter och skapa lösningar som kommer hela det offentliga Sverige till nytta.

– Sedan 2018 har Inera i olika former jobbat med FHIR utifrån att det är en viktig komponent i vårdens informationsförsörjning. Inera har till exempel varit initiativtagare till arbetet med att ta fram svensk best-practice för FHIR, så kallade svenska basprofiler. Nyligen har vi också lanserat Terminologitjänsten, som understödjer FHIR och andra hälsoinformatiska standarder med kodverk och urval. Dessutom är tjänsten själv nåbar via ett FHIR-baserat API.

– I takt med att FHIR läggs till i tjänsternas utvecklingsplaner kommer standardiseringsstrategin börja leta sig in i Ineras övergripande färdplan. Här återstår ett koordineringsarbete med regionerna innan vi kan ge exakta tidsangivelser. Vi kan dock säga att enskilda verksamhetstjänster som Terminologitjänsten och 1177 formulärhantering kommer kunna anpassas snabbare och erbjuda FHIR-baserade API:er på relativt kort sikt, medan informationsförsörjningstjänster för till exempel Nationell patientöversikt och 1177 journal är större skutor som tar längre tid att vända.

– FHIR i de nationella tjänsterna är inget självändamål. Vi fokuserar vårt FHIR-arbete där det skapar störst nytta. Befintliga tjänster kan börja nyttja nya samverkansmönster och FHIR-baserade format där det finns behov, och nya tjänster från Inera kommer baseras på FHIR om informationsutbytesbehovet motsvarar vad FHIR är tänkt att lösa. Det finns ett starkt önskemål från regionerna att kunna dra nytta av sina nya vårdinformationssystems inbyggda stöd för FHIR, och bara några år bort har vi nya krav på tillgängliggörande av information i och med EU-förordningen EHDS. Ledstjärnan för Inera är att harmonisera informatikarbetet i de nationella tjänsterna med övrigt svenskt och europeiskt arbete.

– Rent praktiskt hoppas vi till exempel kunna spegla det europeiska arbetet med e-hälsospecifikationer kopplat till EHDS i våra svenska arbetsgrupper inom HL7 Sverige. När dessa svenska tillämpningsanvisningar är av tillräckligt bra kvalitet kan de ompaketeras som specifikationer för informationsutbyte i tjänster hos Inera, men även användas regionalt eller hos myndigheter. Parallellt med detta behöver vi även sätta oss in i regionala behov av övergångslösningar för att göra generationsväxlingen så smidig som möjligt.