Aktuellt

Från förnya recept till storskalig provhantering i pandemins spår

I år är det 20 år sedan de första e-tjänsterna lanserades inom dåvarande Vårdguiden, dagens 1177. Ineras Maria Berglund, som idag jobbar med stöd för egen provhantering, har varit med sedan starten. Här berättar hon om viktiga milstolpar i utvecklingen av digitala alternativ till att kontakta vården.

Dagens e-tjänster på 1177 har sitt ursprung i det som länge gick under samlingsnamnet Mina vårdkontakter och startade i region Stockholm 2003. Några år senare blev det en nationell tjänst och 2011 hade alla regioner anslutit sig.

Vilka var de första e-tjänsterna och varför togs de fram?

Maria Berglund, verksamhetsutvecklare på Inera.
Maria Berglund, verksamhetsutvecklare på Inera.

– Målet var att öka tillgängligheten till vården för invånare och möta den ökade efterfrågan att det skulle finnas ett digitalt alternativ att kontakta vården för de som ville och hade möjlighet. Viktiga drivkrafter var också att bidra till en bättre hälsa och till mer effektiva flöden i vården. Några av de första tjänsterna var: Förnya recept, Fråga sjukvårdsrådgivningen och Boka, av- och omboka tider till vården, säger Maria Berglund, som idag är verksamhetsutvecklare på Inera och de senaste åren har lett teamet som jobbar med 1177 Egen provhantering.

Vad var din roll vid starten av e-tjänsterna och vad lockade dig att jobba med detta?

– Jag jobbade då på en it-avdelning i vården men har en bakgrund som sjuksköterska och såg att det fanns mycket som skulle kunna förbättras om vi tog stöd av ny teknik och ändrat arbetssätt. Min roll blev först att ta hand om resultatet från en omfattande pilotutvärdering med sex verksamheter som hade testat e-tjänsterna – den visade på stort intresse från invånarna. Därefter arbetade jag med utveckling och införanden av e-tjänsterna inom främst primärvårdens vårdcentraler, men också specialistverksamheter på sjukhusen.

Vilka drivkrafter låg bakom utvecklingen då jämfört med nu?

– It-mognaden var helt klart lägre då, både hos våra invånare och i verksamheterna. Vi hade både invånare och medarbetare i vården som knappt använt några internettjänster, så mycket var nytt. Samtidigt fanns synpunkter från invånare om begränsad tillgänglighet och långa telefonköer till primärvården. Idag är det mer självklart att det finns ett digitalt alternativ när man vill kontakta vården. Nu kan också vårdgivare se stora fördelar att använda modern teknik i sitt förändringsarbete och många initiativ kommer nu direkt från verksamheten.

Vad har varit viktiga milstolpar på vägen till dagens e-tjänster med möjlighet att göra vårdärenden via 1177?

– Vi hade några stora regioner som gick i bräschen och fattade beslut om att alla verksamheter skulle erbjuda e-tjänster till invånare. Det banade väg för nationella tjänster som kunde utvecklas och förvaltas tillsammans. Att satsningen gjordes som ett gemensamt koncept med tydlig avsändare var viktigt för att på kort tid bli känd och skapa förtroende bland invånare.

– Förnya recept blev snabbt en populär tjänst, då invånare slapp ringa sin mottagning samtidigt som vården sparade tid och kunde effektivisera sitt arbetssätt. Andra uppskattade tjänster som togs fram de första åren var Recept och läkemedel för att hålla koll på förskrivningar och uttag, Listning för att lista om sig till annan vårdcentral, och Hjälpmedel där invånare kunde beställa hem förbrukningsartiklar för exempelvis diabetes och inkontinens. En annan milstolpe var när vi 2008 tog fram helt nya tjänster för att beställa provtagning för till exempel Klamydiatest, och när hela tjänsten sedan blev anpassad för att kunna användas i mobilen 2012.

Vilka utmaningar har funnits och hur har de hanterats?

– En del av de framtagna tjänsterna innebar att det behövdes regional anslutning av verksamhetssystem, vilket gjorde att det ibland tog tid och att utbudet av tjänster skiljer sig åt mellan regioner och så är det fortfarande på många håll. En utmaning när vi startade 2003 var också att endast 2 procent av de som loggade in hade en e-legitimation. Därför behövde vi en kompletterande lösning med lösenord och sms som krävde omfattande administration. I dag loggar nästan alla in med Mobilt bank-id.

– En viktig framgångsfaktor har varit det goda samarbetet och hur vi delat med oss av erfarenheter och löst problem som uppstått tillsammans. Vi är många som arbetat med tjänsterna både på Inera och i regionerna som gjort ett fantastiskt jobb.

Vilka möjligheter ser du för e-tjänsterna framöver?

– Det finns stor potential att använda flera av våra framtagna tjänster inom nya områden för att underlätta för invånare och hjälpa till att effektivisera vården. Det visade sig inte minst under pandemin, då vi fick en utmaning med att hitta lösningar för att snabbt och effektivt vidareutveckla vårt erbjudande. Bland annat tog vi fram en tjänst för att invånare själva skulle kunna hantera covid-19-tester och för att stödja regionerna med storskalig testning, visa provsvar och boka vaccinationstider. Jag är jättestolt över det resultat och den nytta som vi kunde skapa för både invånare och vården under en sådan extrem belastning som pandemin utgjorde.

– Och grunden till detta lades för 20 år sedan, när vi startade med sex pilotmottagningar. Nu finns e-tjänsterna väletablerade i hela landet och har blivit den självklara vägen in till all offentlig vård. Framöver är det viktigt är att vi fortsätter att utveckla ett sammanhållande koncept, så att invånarna på ett enkelt sätt kan använda alla våra 1177-tjänster i ett gemensamt flöde.

Fler nyheter

Prenumerera på Ineras nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om Ineras tjänster, projekt och kommande evenemang. Läs intervjuer med kunder och experter. Aktuellt från Inera skickas en gång i månaden.

Nyheter

Här hittar du övergripande nyheter om Inera.

Till toppen av sidan