Historien om 1177 – med patientens perspektiv i fokus

Idén kom från början från ett gäng eldsjälar i Linköping i slutet av 1990-talet. De hade startat ett projekt för att ta fram samhällsinformation på skärmar som först var tänkta att visas på apotek. Men snart ändrades planerna till att i stället skapa en webbplats på internet. Regionerna hade ingen direkt kunskap om internet, som då verkligen var i sin linda. Alla tyckte därför att det var en klok idé att starta ett företag med kompetens att driva detta.

Landets regioner enades om att gå samman och bilda ett bolag med uppgift att ta fram en webbsida med vårdinformation. Det innebar startskottet för webbplatsen vi idag känner som 1177.se och dagens Inera som i år 2024 fyller 25 år. Fast då hette företaget och webbsidan Infomedica. Till en början bestod bolaget av Sofie Zetterström, vd:n och en sekreterare. Sofie fick fria tyglar att forma webbplatsen utifrån sitt eget huvud, och var till och med den som kodade den första versionen av 1177.  

– Vi utgick hela tiden från oss själva i allt vi skrev. Om det var jag, vilken information skulle jag ha velat ha, säger Sofie Zetterström. 

Målsättningen var att ge patientens perspektiv i informationen med syfte att stärka patientens ställning i vården. Något som inte var helt okontroversiellt för 25 år sedan. 

– På den tiden ansåg man att för mycket information kunde skapa oro – en informerad patient sågs av vissa som ett hot som kunde ställa orimliga krav. Idag har man insett att det är precis tvärtom. Transparens och informerade patienter som tar ett stort ansvar är snarare en tillgång och ett sätt att klara sjukvårdens utmaningar, säger Sofie som ibland kallar 1177 för ”sin baby”. 

Nu har babyn vuxit upp och några namnbyten har det blivit genom åren. Infomedica byttes ut till sjukvårdsrådgivningen.se. Namnet 1177 kom till 2010. Då hade även sjukvårdsrådgivningen på telefon tillkommit med numret 1177 och man bestämde sig för att använda samma namn på webbplatsen. 

2013 gick 1177 ihop med Vårdguiden som med ett liknande koncept hade byggts upp i Region Stockholm. Därmed fick invånare i hela Sverige en gemensam tjänst för råd om vård på webb och telefon. Med på köpet kom också det som länge gick under samlingsnamnet Mina vårdkontakter, som startades i Region Stockholm 2003 och som dagens e-tjänster på 1177 har sitt ursprung i. Det gjorde att invånare efter inloggning själva kunde boka tid, förnya recept, beställa intyg och liknande. 

Den inloggade delen av 1177.se vidareutvecklades och fler möjligheter tillkom efter hand, exempelvis att läsa sin journal och kunna delta i olika stöd- och behandlingsprogram. 

– Det har varit en lång process att utveckla 1177 till vad det är idag – ett av Sveriges starkaste varumärken som 99 procent av svenska folket känner till. Nu står vi i ett läge där den pågående omställningen till Nära vård är en stark drivkraft till fortsatt utveckling av 1177, säger Sofie Zetterström. 

I omställningen till Nära vård är samverkan kring ett antal värden och effektmål centralt för att börja jobba mer personcentrerat. Detta har bidragit till att målbilden för 1177 har breddats till att inte bara stödja den första kontakten med vården, utan också knyta ihop hela kedjan av insatser inom både regioner, kommuner och privata vårdgivare. 

– 1177 ska vara en samarbetsyta för alla som är involverade i en persons vård och omsorg. Eftersom vården och omsorgen i Sverige är fragmenterad kan det hjälpa invånaren om insatserna kan koordineras och visas upp i en samlad bild. Målbilden siktar mot 2030 och är en grundpelare i Ineras stora projekt Sammanhållen planering på 1177, som kommer att pågå i flera år och omfattar både kommuner och regioner. Det handlar väldigt mycket om att skapa överblick och stötta ett mer personcentrerat arbetssätt, säger Sofie Zetterström som haft 1177 och Inera som följeslagare i 25 år: 

– Det har verkligen varit en förmån, ett givande och tagande som har påverkat mitt liv mycket, konstaterar hon.