Ineras medicinska chef om vikten av digitalt stöd för hela vårdprocessen

När Christina Kling Hassler inledde sin specialistbana inom radiologi på 1990-talet var analoga röntgenbilder på ljusskåp fortfarande ett dominerande arbetsredskap. Sedan dess har utvecklingen av digital bildteknik i grunden förändrat yrket. Det kommer hela tiden nya system för allt från röntgen och ultraljud till datortomografi och magnetkameror som gör att läkare kan matcha olika metoder och använda flera verktyg för att bli säkrare på sin diagnos.

– Digitaliseringen har gjort att vi kan jobba mycket snabbare än med analoga bilder, men mycket av arbetet görs fortfarande manuellt, och bildvolymerna ökar i takt med att tekniken förfinas. Det finns stora behov och utmaningar med att samarbeta kring bilder och annan diagnostikdata över organisationsgränserna. Idag finns få digitala tjänster som stödjer den processen. Men Inera har en grundläggande infrastruktur att bygga vidare på, och har därför startat ett arbete med att ta fram en övergripande målbild för delning av diagnostikdata, säger Christina Kling Hassler, överläkare och medicinsk chef på Inera.

Medicinskt råd ger helhetsperspektiv

Arbetet med målbilder är något hon drivit på för att Inera ska kunna jobba mer strategiskt och proaktivt vid utveckling av nya digitala tjänster. Här har också Ineras medicinska råd, som startades i sin nuvarande form för ett år sedan, en viktig roll. Christina Kling Hassler är ordförande i det medicinska rådet som består av chefsläkare och specialister från samtliga sjukvårdsregioner. I rådet ingår också Christinas tre läkarkollegor på Inera som till vardags jobbar som medicinskt sakkunniga inom vårdgivartjänster och invånartjänster.

– Vårt uppdrag i det medicinska rådet är att med vår sammantaget breda kompetens tillföra ett medicinskt helhetsperspektiv på utvecklingen av Ineras tjänster, så att de blir användbara i hälso- och sjukvårdens verksamheter på såväl lokal nivå som regionalt och nationellt. Vården blir allt mer högspecialiserad. Det gör att mer och mer av patientflödena går över regiongränser och organisationsgränser. Då måste olika vårdgivare kunna dela information på ett smidigt sätt – både för patientsäkerhetens skull och för att kunna jobba effektivare, säger Christina Kling Hassler och poängterar att det här är en utmaning som hon bara sett öka genom åren.

Under sina 20 år som röntgenläkare och verksamhetschef på olika avdelningar vid Danderyds sjukhus blev hon tidigt varse att strukturerad information är en viktig förutsättning för att dra nytta av digitaliseringen.

– Vi var tidigt ut med att digitalisera inom både röntgen och allmänna journalsystem. Jag såg att det fanns en väldig potential för just verksamhetsutveckling med stöd av it, både på avdelningsnivå och sjukhusnivå – och i förlängningen även på regional och nationell nivå. Behovet av samordning var uppenbart redan då, för att kunna dela information på ett bredare sätt, säger Christina Kling Hassler.

Tillförlitlig information nyckel till nytta

Intresset för digitaliseringens möjligheter att stötta verksamhetutveckling på flera nivåer i vården ledde henne så smångom vidare till ett nytt jobb inom Region Stockholm (dåvarande landstinget). Där blev hon 2009 koncernövergripande it-samordnare med ansvar bland annat för det då nystartade projektet att införa Nationell patientöversikt, NPÖ, som gör att vårdgivare kan dela journalinformation från hälso- och sjukvården med varandra.

– Det var väldigt lärorikt. Mycket av det jag jobbar med idag vilar på den kunskap och erfarenhet jag fick då. Det gäller inte minst vikten av att strukturera information på ett enhetligt sätt för att kunna tillgängligöra den digitalt i våra tjänster, till exempel NPÖ. Även om mycket har blivit bättre, bland annat genom nationella ramverk och rekommendationer kring vilken information som ska prioriteras, så finns fortfarande utmaningar kvar att lösa, säger Christina Kling Hassler.

Hon framhåller att det i grunden handlar om att skapa tillförlitlighet – att vårdpersonalen verkligen ska veta vilken information de kan förvänta sig att se i NPÖ. Detta är en av många frågor som ligger på agendan för det medicinska rådet framöver. Bättre produktion av information till NPÖ från olika system är en nyckelfaktor för det som Christina Kling Hassler ser som hälso- och sjukvårdens viktigaste framtidsfråga – att stödja hela patientens vårdprocess med smart digitalisering. Elektronisk remiss är en del av lösningen, men i varje steg mellan diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning behöver också omfattande undersökningsmaterial överföras på ett säkert och smidigt sätt.

– Det är något jag brinner för. Idag finns en massa digitalt stöd för diagnostik med till exempel röntgen och patologi. Tekniken utvecklas hela tiden och den genererar mängder av information som man vill kunna dela. Idag krävs många manuella steg där olika delar skickas separat. På Inera har vi tittat på möjligheten att utveckla en bilagetjänst där man istället använder NPÖ för att tillgängliggöra och knyta ihop undersökningsmaterial i form av bilder och filmer med den elektroniska remissen, förklarar Christina Kling Hassler och återknyter till vikten av att skapa övergripande målbilder för digital utveckling som utgår från vårdens och omsorgens behov.

Högspecialisering kräver nationell samordning

Att enkelt kunna dela diagnostikdata är avgörande för att driva vårdprocessen vidare och se till att patienten inte faller mellan stolarna när de olika processtegen – som diagnostik, behandling och rehabiltering – sker inom olika organisationer. Detta är också en viktig drivkraft bakom Ineras satsningar framåt, att som nationell sammanhållande part skapa förutsättningar för bättre informatonsöverföring som stödjer patientens vårdprocess över organisationsgränserna:

– Vi har infrastruktur, processtöd och juridiskt kunnande som bidrar till att information kan flöda på nationell nivå. Det lägger grunden för att alla vårdgivare ska kunna samarbeta med alla kring patienten, vilket blir allt viktigare i den högspecialiserade sjukvården där olika kompetenser finns koncentrerade på särskilda specialistkliniker runt om i landet, konstaterar Christina Kling Hassler.