"Kan bli ödesdigert för patienten om kommun och region inte delar information"
Det räcker inte att sjuksköterskorna i kommunens hälso- och sjukvård kan läsa delar av regionens vårdinformation via Nationell patientöversikt, NPÖ. Den regionala specialist- och slutenvården behöver i högre grad än idag ta del av vad kommunens sjuksköterskor dokumenterat. Det menar sjuksköterskan Anna-Lena Fällman, verksam som strateg i kommunförbundet Skånes Kommuner.
Ineras utredning Optimerat nuläge Skåne visar att möjligheten att utbyta information mellan olika vårdgivare via Ineras tjänster är stor, men att utmaningarna är många för att möjligheterna ska kunna realiseras. Arbetet gjordes i samarbete med kommunförbundet Skånes Kommuner, där Anna-Lena Fällman är strateg. Hon har arbetet merparten av sitt yrkesliv inom kommunal hälso- och sjukvård och varit medicinskt ansvarig sjuksköterska i flera kommuner. Nu arbetar hon som strateg i Skånes Kommuner, där 33 skånska kommuner ingår.
Helhetsbild gynnar patienten
Anna-Lena Fällman tycker att alla vårdgivare borde vara både konsumenter (kunna läsa) och producenter (dela sin information) i NPÖ, Nationell patientöversikt.
– Många patienter vistas både inom den kommunala och regionala vården. För att få en helhetsbild av den patient vi båda vårdar måste vi helt enkelt utbyta information. Det är en patientsäkerhetsfråga. Annars riskerar vi att missa viktig information. Det kan bli ödesdigert, säger hon.
Att så pass få kommuner är producenter i NPÖ tror hon först och främst beror på okunskap, men inte enbart.
– Det är en ganska stor administration för att ansluta sig, särskilt för en liten kommun. Anslutningar borde kunna ske på ett smidigare sätt, säger Anna-Lena Fällman.
Vill se större nationell styrning
Hon tycker att det borde finnas större styrning nationellt om vilka parametrar som alla vårdgivare ska producera, oavsett om man är kommun eller region.
– Då skulle jag som sjuksköterska veta vad som kommer att visas när jag öppnar NPÖ. Nu kan det saknas viktig information.
Hon är dock helt på det klara med vad som är den viktigaste informationen för kommunernas sjuksköterskor.
– En aktuell läkemedelslista med alla ordinerade läkemedel. Det saknas idag. Om den fanns i NPÖ tror jag att alla kommuner skulle använda den. Särskilt om listan gick att skriva ut, säger Anna-Lena Fällman.
”Pascal bäst på läkemedelsinformation”
Hon prisar Ineras tjänst Pascal, som används för läkemedelshantering för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar, så kallade dospatienter.
– Det är där kommunens sjuksköterskor enklast hittar bra läkemedelsinformation. Finns patienten inte inlagd där innebär det att vi behöver ringa runt och leta information.
Möjligheten att utbyta information digitalt mellan kommunerna är idag relativt begränsad även om behovet kan finnas, tror Anna-Lena Fällman. Det finns kommuner som nästan dubblerar sin hemsjukvård på sommaren.
– Där finns absolut vinster eftersom hemkommunens sjuksköterskor har stor kunskap om patienten. Sen tror jag att kommande generationer blir ännu mer rörliga. Kanske bor de inte bara i Sverige utan även utomlands. Det är ju en svindlande tanke att utbyta vårdinformation över landsgränserna, säger hon.
”Växande intresse för 1177 bland de äldre”
Anna-Lena Fällman menar att även äldre kommer att förvänta sig att se information från den kommunala hemsjukvården på 1177.
– 30-talisterna är inte så vana vid det digitala och de här tjänsterna, men intresset växer. När 60-talisterna blir äldre kommer de förvänta sig att även kommunens vård syns på samma ställe, säger hon.
”Ställ krav på journalsystemsleverantörerna”
Anna-Lena Fällman tycker att Inera borde satsa mer på att få alla vårdgivare att bli producenter i både Journalen och NPÖ. Hon önskar även att regeringen ställde kravet att leverantörer av digital journal ska kunna ansluta sitt journalsystem till NPÖ, både som konsument och producent, innan systemet fick säljas.
– NPÖ skulle kunna vara svaret på alla mina önskningar, det alla vill ha, men nu är det för få som bidrar.