Komplexa labbsvar visas i NPÖ och Journalen – så drar regionen nytta av fördelarna
Färre samtal från invånare och ett mer patientcentrerat arbetssätt i linje med utvecklingen mot nära vård. Det är några av fördelarna Region Gävleborg kunde konstatera när de deltog i Ineras utvecklingsprojekt för att göra fler typer av provsvar tillgängliga digitalt för invånare och vårdpersonal.
Inera har vidareutvecklat tjänsterna Nationell patientöversikt, NPÖ, och Journalen, som nås via inloggning på 1177, så att det nu är möjligt att presentera komplexa laboratoriesvar inom mikrobiologi och immunologi för vårdpersonal och invånare. Tidigare gick det bara att hantera provsvar inom klinisk kemi. Även tjänsten Informationsutlämning till kvalitetsregister har utvecklats för att kunna hantera överföring av komplexa laboratoriesvar.
– Det fanns ett intresse hos regioner och kommuner att kunna visa mikrobiologiska laboratoriesvar för andra vårdgivare, invånare och kvalitetsregister. Mikrobiologiska laboratoriesvar är en vanlig form av provsvar och därför är det viktigt at kunna tillhandahålla den informationen åt vårdgivare via NPÖ och till invånaren via Journalen. Informationen som provsvaren innehåller är en betydande del av helhetsbilden vad gäller patientens vårdhistoria, vad man har tagit för prover, vad man fått för provsvar och vilken behandling som satts in, säger Andreas Mårtensson, tjänsteansvarig på Ineras tjänstekontraktsförvaltning.
Stöd för patientcentrerat arbetssätt
Region Gävleborg deltog under 2020 i ett utvecklingsprojekt som låg till grund för fortsatt utveckling och införandet av de nya möjligheterna i NPÖ och Journalen. En kontinuerlig dialog fördes mellan Inera, regionen, dess systemleverantörer och applikationsutvecklaren av NPÖ och Journalen under hela projektperioden.
– Pilotprojektet för laboratoriesvar låg i linje med vårt redan påbörjade arbete, dels i omställningen till ett mer patientcentrerat arbetssätt i linje med nära vård, dels det fortlöpande digitaliseringsarbete vi genomför. Vi vill göra invånarna mer delaktiga i sin egen vård och ett ganska enkelt sätt att göra det på är att expandera informationen invånarna kan ta del av, säger Håkan Lund, verksamhetsutvecklare i Region Gävleborg.
Kostnadseffektiv nytta under pandemin
Coronapandemin hade världen i ett fast grepp när pilotprojektet genomfördes och Region Gävleborg såg stor nytta av att implementera lösningen i sin verksamhet för att visa provsvar på covidtest i NPÖ och Journalen. Presentationen av provsvaren kunde genomföras utan extra manuellt arbete vilket medförde en besparing i både tid och resurser.
Den information som visas i NPÖ och Journalen är uppdelad i olika informationsmängder. Några exempel på informationsmängder är diagnoser, vårdkontakter och laboratoriesvar. Innehållet som presenteras i dessa informationsmängder samt hur innehållet ska struktureras och kodas i NPÖ och Journalen beskrivs i så kallade tjänstekontrakt.
– Projektet och införandet av det nya tjänstekontraktet har inte varit särskilt kostsamt för oss, då det handlar om relativt små summor i förhållande till vilken nytta vi har kunnat se. Att kunna tillgängliggöra ytterligare provsvar i NPÖ och Journalen gjorde enorm nytta, framför allt under pandemin då vi redan hade lösningen implementerad, säger Håkan Lund.
Han betonar att Region Gävleborg kunde se en drastisk ökning i invånarnas användning av Journalen för att se sina provsvar. Resultatet av att man kunde ta del av fler provsvar än tidigare var att invånarna inte i lika stor utsträckning behövde höra av sig till vården.
Minskad belastning på vården
Innan den nya lösningen infördes uppstod ibland förvirring hos invånarna, när endast vissa provsvar var åtkomliga och andra inte. Möjligheten att kunna ta del av en större mängd information gällande sin egen vård gav direkt effekt på antal inkommande invånarsamtal och belastningen på vården.
– Det nya tjänstekontraktet skapades för att kunna förmedla ytterligare laboratoriesvar från fler laboratoriespecialiteter, där en utökning av användningen kan genomföras genom att specificera fler svarstyper och utveckla användargränssnittet i NPÖ och Journalen, förklarar Andreas Mårtensson.
Håkan och Andreas lyfter tillsammans det interna arbete som krävs av anslutande aktörer som en viktig nyckel för att kunna använda de nya möjligheterna fullt ut. För att full effekt ska uppnås krävs det att vårdgivarna strukturerar upp sin egen data och kodar i enlighet med de internationella kodverken, så att provsvaren kan tolkas och avläsas på ett likartat sätt oavsett vilket laboratorium de kommer ifrån. Detta ger möjlighet för ett fortsatt digitaliseringsarbete och effektivare kommunikation mellan vårdens olika system.
– Flera regioner genomför nu utveckling tillsammans med sina systemleverantörer till den nya versionen av tjänstekontraktet, vilket kommer att ge möjlighet att successivt tillgängliggöra provsvar inom ytterligare laboratoriespecialiteter. För att vidare kunna förse viktig patientinformation till vårdpersonal och invånare, säger Andreas Mårtensson.