Möt Ineras föreläsare på Vitalis

Onsdag 15 maj 2024 14:30–15:00

Anneli Duveborg, tjänstespecialist Nationell patientöversikt (NPÖ), och Lotta Bergman, projektledare med fokus på verksamhetsutveckling, deltar på Vitalis i ett seminarium om sammanhållen vårddokumentation. Primära målgrupper för föredraget är vårdpersonal som använder Nationell patientöversikt (NPÖ) i sitt kliniska arbete med patienter samt verksamhetsutvecklare och chefer på vårdenheter som använder NPÖ eller planerar att börja använda NPÖ. 

1. Vad ska ni tala om? 

– Under föredraget berättar vi hur tjänsteförvaltningen på Inera arbetar med behovsfångst för att i dialog med användare och kunder ta NPÖ till nästa nivå. Detta sker bland annat genom regelbundna möten med olika användargrupper, exempelvis läkare, ambulanspersonal, elevhälsan och kommunal hemsjukvård. På seminariet presenterar vi några förbättringar vi har gjort i tjänsten den senaste tiden och några av de behov vi har identifierat. Vi berättar också hur användare kan påverka vilka av de identifierade förbättringarna som kommer att realiseras i NPÖ. 

2. Varför är detta viktigt? 

– NPÖ är den enda tjänsten på nationell nivå som kan visa upp journalinformation om patienten över vårdgivargränser. Genom att vårdpersonal har tillgång till information från andra vårdgivare bidrar NPÖ till ökad patientsäkerhet vid medicinska bedömningar. För att svara mot användarnas förväntningar pågår ett ständigt förbättringsarbete. Dialogen med användare hjälper Inera att prioritera vilka förbättringar som ger störst värde för vården. 

3. Vilka utmaningar har användarna och hur kan de identifierade behoven mötas? 

– Tid är en bristvara för vårdpersonal samtidigt som det ställs höga krav på patientsäkerhet. Därför ska det vara enkelt för användaren att hitta relevant information och snabbt få en överblick över patienten. Vår användarundersökning visar dock att det ibland är svårt att hitta uppgifter i NPÖ. Det kan krävas många klick för att nå information som är värdefull för den bedömning man ska göra. Vår målsättning med det ständiga förbättringsarbetet är att tjänsten ska skapa nytta varje gång vårdpersonal väljer att söka efter information i NPÖ. 

– Användarna ger även uttryck för en stark vilja att samtliga vårdgivare ska dela fler informationsmängder. Exempelvis saknas ibland uppgifter om läkemedelsordinationer och mikrobiologiska provsvar i NPÖ på grund av att alla vårdgivare ännu inte visar denna information. Ökad informationsdelning är avgörande för att maximera nyttan. 

Onsdag 15 maj 2024 13:45–14:10 A5

Birgit Eiermann, läkemedelssamordnare, och Malin Sandberg, tjänsteansvarig för Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel), deltar på Vitalis i ett seminarium om säkrare läkemedelsanvändning. Primära målgrupper för föredraget är beslutsfattare och företrädare från kommun, region och patientorganisationer samt personer som arbetar med läkemedel och journalsystem. 

1. Vad ska ni tala om? 

– Att det finns stora möjligheter att göra läkemedelsanvändningen ännu säkrare. På Inera har vi inventerat problem och behov relaterade till bristande tillgång till korrekt information om exempelvis läkemedelsordinationer, diagnoser och labbvärden samt relevanta kunskapsstöd om läkemedel. Utifrån dessa problem och behov har vi tagit fram några lösningsförslag som vi kommer att beskriva under seminariet. 

2. Varför är detta viktigt? 

– För att lösningarna fullt ut ska kunna realiseras behöver flera inblandade aktörer ta ett gemensamt grepp. Detta är ett område där vi tillsammans kan göra stor skillnad. Läkemedelsrelaterade problem förekommer frekvent och orsakar såväl inläggningar på sjukhus och lidande för patienter som stora kostnader för samhället. Personalen kan behöva lägga mycket tid på att söka information och tvingas fatta medicinska beslut på ofullständiga underlag med onödiga patientrisker till följd. Sveriges mest sköra äldre rör sig mellan olika vårdgivare och är därför särskilt utsatta. Situationen kan förbättras genom att tillgängliggöra rätt information vid rätt tillfälle. 

– Med tillgång till relevant bakgrundsinformation om patienten och hens läkemedelsbehandling, samt kunskapsstöd om läkemedel, kan patientsäkerheten öka ytterligare. Det innebär minskad risk för felaktig läkemedelsbehandling och ökad trygghet för personalen vid ordination, iordningsställande och administrering av läkemedel. I förlängningen bidrar det också till minskade samhällskostnader för läkemedel och biverkningar. 

3. Vilka utmaningar finns inom området och hur svarar Inera mot behoven? 

– Informationsöverföring mellan regionala och kommunala system för läkemedel är i dagsläget en utmaning och kommunala system saknar i regel läkemedelsinformation. Inte heller i regionernas journalsystem kan man vara säker på att informationen om patienten är komplett. Dessutom finns det många kunskapsstöd om läkemedel som fortfarande saknas i journalsystem, som skulle kunna stödja personalen när de fattar medicinska beslut eller ska hantera läkemedel.   

– Inera tillhandahåller applikationer som gör det möjligt att dela information om en patient för att skapa en översikt över läkemedelsbehandling och annan medicinsk information för både personal inom hälso- och sjukvården via Nationell patientöversikt (NPÖ) samt för patienter via inloggade tjänster på 1177. Översikten är tyvärr inte komplett då samtliga system ännu inte är anslutna till de applikationer som behövs för att kunna dela informationen. Utöver det behöver Inera erbjuda kunskapsstöden från Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) i dessa applikationer. Kunskapsstöden via Sil behöver också implementeras fullt ut i hälso- och sjukvårdens olika vårdinformationssystem. Dessa områden ingår i de lösningsförslag vi tagit fram för säkrare läkemedelsanvändning. 

Torsdag 16 maj 2024 11:30–12:00 F6

Lars Börjeson, informationsarkitekt på Inera, kommer tillsammans med Erik Tainio Lagusson, terminologi- och kodverksstrateg på Region Skåne, hålla i ett seminarium som handlar om Ineras kommande leverans av en nationell terminologitjänst samt samverkan kring gemensamma standarder och begrepp i Sveriges digitala vård och omsorg. Primära målgrupper för seminariet är de som arbetar med kodverk och urval i regionerna, men även verksamhetsutvecklare och lösningsarkitekter.

1. Vad ska ni tala om?

– Jag kommer berätta om innehållet i den kommande Terminologitjänsten, hur den är uppbyggd och ska förvaltas samt hur behov kring vidare funktionalitet ska tas om hand. Erik kommer fokusera på hur de ska använda tjänsten i Region Skåne och vilka nyttor det kommer skapa, säger Lars Börjeson.

2. Varför är detta viktigt?

– Det finns ett behov av gemensamt överenskomna standarder och begrepp för att vårdinformation ska kunna förstås av både människa och maskin, oberoende av organisation och system. Inom vården finns stora mängder ostrukturerad information, bland annat journalanteckningar som är svåra att tolka när de skickas mellan olika vårdsystem. Gemensamma terminologier och kodverk är viktiga delar av lösningen för att kunna uppnå en strukturerad journal och semantisk interoperabilitet, vilket i sin tur är en förutsättning för att vinsterna med digitaliseringen ska uppnås. Idag saknas ett gemensamt och effektivt verktyg för att skapa, kvalitetssäkra och distribuera kodverk och urval.

3. Vilka behov har regionerna och hur arbetar Inera för att möta dem?

– Det har länge funnits en önskan ute i regionerna om en tjänst där regionernas kodverk och urval är lagrade och presenterade, bland annat för att kodverken och urvalen ska kunna återanvändas av andra. Terminologitjänsten kommer möta det här behovet och även möjliggöra säkrare hantering av kodverken och urvalen samt att rätt kodverk används i det avsedda sammanhanget. Det övergripande målet med Terminologitjänsten är att den ska stödja, underlätta och effektivisera arbetet med att uppnå semantisk interoperabilitet, det vill säga att information ska kunna återanvändas och utbytas utan att betydelse och sammanhang går förlorat.