Nu går Terminologitjänsten live
Terminologitjänsten finns nu tillgänglig att beställa. Genom att erbjuda en webbaserad plattform för gemensamt överenskomna standarder bidrar den nya tjänsten till bland annat effektivare utbyte av vårdinformation och minskad administrativ börda för vårdpersonal.
Sedan våren 2022 har Inera utvecklat Terminologitjänsten vars syfte är att underlätta användningen av enhetliga begrepp och standardiserade informationsstrukturer – inom och mellan regionerna.
– Terminologitjänsten är en plattform där kodverk och urval från olika källor kan samlas och nås via ett webbgränssnitt. I tjänsten tillhandahålls kodverk som används i Ineras nationella tjänster och andra nationella kodverk som exempelvis Snomed CT och ICD 10. Dessutom erbjuds alla regioner en egen yta i plattformen, där de kan publicera sina kodverk och urval, berättar Anette Furöstam, tjänsteansvarig för Terminologitjänsten på Inera.
Stöttar effektivt utbyte av vårdinformation
Inom hälso- och sjukvården finns det stora mängder information som skickas mellan olika vårdinformationssystem. För att information ska tolkas på samma sätt av olika system och människor används kodverk och urval. Exempelvis kan diagnoser och andra journalanteckningar anges med koder istället för att uttryckas i fritext.
– Idag hanteras kodverken och urvalen i lokala Excel-filer och PDF-dokument, vilket är osäkert och ineffektivt. Genom att erbjuda en gemensam plattform för både nationellt beslutade och regionala kodverk och urval bidrar Terminologitjänsten till att stödja ett mer enhetligt och effektivt utbyte av vårdinformation, säger Anette Furöstam.
Viktigt bidrag till de semantiska interoperabiliteten
Terminologitjänsten syftar till att stödja, underlätta och effektivisera arbetet med att uppnå semantisk interoperabilitet inom hälso- och sjukvården, det vill säga att information kan återanvändas och utbytas mellan regioner och andra parter utan att betydelse och sammanhang går förlorat.
– Detta bidrar bland annat till att vårdpersonal får rätt information vid rätt tillfälle och ökade möjligheter till bättre uppföljning och beslut. En annan nytta är att vårdpersonalen i högre grad kan lägga sin tid där den behövs som mest, då mindre tid behöver läggas på administrativa uppgifter och risken för dubbelarbete minskar, berättar Anette Furöstam.