Så stärks patientens egenkraft med hjälp av personanpassat kunskapsstöd
Målsättningen för projektet Patientens kunskapsstöd var att i högre grad stödja personer som lever med sjukdom att stärka egenkraften och förmågan att samskapa med vården. En del av lösningen är att patienter på ett smidigt sätt ska kunna ta del av sina dokumenterade överenskommelser. Projektrapporten är ett bidrag till det nationella arbetet för personanpassat kunskapsstöd på 1177 och på Inera pågår arbetet för att förverkliga en sammanhållen planering på webbplatsen.
Projektet om patientens kunskapsstöd, som drivits av sydöstra sjukvårdsregionen, sätter fokus på hur personer med komplexa vårdbehov som har flera kontakter inom vården behöver bättre förutsättningar för att aktivt medverka i sin vård. Tonvikt läggs vid att en person vid behov ska ha tillgång till personanpassade kunskapsstöd och sin dokumenterade överenskommelse på 1177.
En av slutsatserna i projektet är att mycket kan lösas med befintliga lösningar. Det behöver finnas standardiserade utbud av olika stöd och tjänster som är lättåtkomliga för patienten. Men vården behöver också utveckla sina arbetssätt tillsammans med patienten. Detta är något som varje region kan göra själva med befintliga e-tjänster i 1177 och digitalisering av patientinformation i samverkan med regionernas system för kunskapsstyrning och patientföreträdare.
– Partnerskap mellan patient och vårdpersonal är en förutsättning för personcentrerad vård. Dokumenterade överenskommelser behöver tas fram tillsammans med patienten och relevanta kunskapsstöd behöver personanpassas. 1177 kan vara en bra väg för att göra dem åtkomliga för patienten, säger Maria Johansson från Region Jönköpings län som har lett arbetet i projektet om patientens kunskapsstöd.
Målbilden för 1177 och sammanhållen planering
Projektets slutsatser överensstämmer med den målbild som finns för 1177 och som styr all utveckling av tjänsterna inom varumärket. Målbilden ska säkerställa att utvecklingen bidrar till omställningen till nära vård vad gäller hur invånaren ska få råd och vägledning relaterat till sin hälsa och vård. Ineras arbete med dokumenterad överenskommelse är en del av ett arbete för att åstadkomma sammanhållen planering på 1177 som startade hösten 2024. I en digital vy på 1177.se ska patienter kunna se sina dokumenterade överenskommelser, få en översikt över sina vårdkontakter och bokade tider. De ska också få notiser om att det finns nytillkommen information i den egna journalen som till exempel provsvar eller kunskapsstöd.
– Genom att integrera patientens egenkraft med sammanhållen planering på 1177 kan vi skapa en mer sammanhållen och patientcentrerad vårdmodell med patientens behov i fokus. Detta stödjer patientens roll, medverkan och förbättrar vårdkvaliteten. Olika vårdgivare kan samarbeta mer effektivt och använda resurserna på bästa sätt för att uppnå jämlik vård, säger Maria Johansson.
En integrerad strategi för förbättrad vård
Huvudslutsatsen från projektet är att personens förmåga behöver tillvaratas i större utsträckning för att kunna utveckla ett samskapande och tillit i vården.
– Vi patienter behöver medverka när behandlingen utformas. Ska vi kunna skapa en personcentrerad vård behöver vi bygga tillitsfulla relationer. För mig som patient betyder det att inte bara lyssna och försöka förstå information om den egna hälsan utan också att själv få dela med mig av erfarenheter och kunskaper om mitt hälsotillstånd. Kan patienter och vården tillsammans göra en dokumenterad överenskommelse med behandlingsplaner så växer jag i min roll och blir bättre rustad att följa de råd vården ger, säger Thomas Magnusson, ordförande för Diabetes Sverige.
En modell för att stärka patientens egenkraft
Projektarbetet har undersökt hur digitalisering av patientinformation och användande av e-tjänster kan ge stöd för att patienten ska kunna medverka mer aktivt i sin vård. Projektet utvecklade en generisk modell som stödjer paketering av standardiserade digitala tjänster på 1177 och samskapande arbetssätt mellan patienten och vården. Utifrån de olika stegen i ett vårdförlopp kan modellen anpassas efter person, behov och situation för att tillvarata patientens egen förmåga.
Enkla frågor besvaras som hur jag kan kontakta vården, vad händer med min remiss, vilka frågor kommer vården att ställa eller hur hittar jag information? För att vården i sin tur ska vara förberedd på vad patienten vill ta upp vid besöket kan frågor ställas till patienten redan innan besöket, till exempel med hjälp av e-tjänsten 1177 formulärhantering.
Kopplat till modellen såg projektet också att mottagningarnas kontaktsidor på 1177 är en informationsyta som kan utvecklas för att förekomma vanliga frågor som patienter brukar ha.
Nationell utveckling av kunskapsstöd för patienter
Tanken är att projektarbetet ska bidra till nationell utveckling av kunskapsstöd för patienter som en del av dokumenterade överenskommelser. Carolina Bergerum inom SKR:s stödfunktion för Nationellt system för kunskapsstyrning arbetar med ett uppdrag kopplat till detta.
– I projektarbetet har vi undersökt om och hur patientens kunskapsstöd kan utformas för att passa med vårdens kunskapsstöd. Kunskapsstöden behöver både möta upp mot patientens behov och samtidigt vara kompatibla med befintliga kunskapsstöd. De ska rymmas i den dokumenterade överenskommelsen på 1177 och anger vad patienten behöver kunna för att ta hand om sin egenvård och medverka i samspelet med vården, säger Carolina Bergerum.
Nya arbetssätt kräver smart stöd för uppföljning och lärande
Rapporten lyfter fram att omställningen till nära vård förändrar vårdprofessionernas roll till att bli partner och medskapare i patienternas liv. För att klara övergången till de nya arbetssätten behöver vården förstå i vilka situationer standardiserade lösningar respektive personcentrerade arbetssätt fungerar bäst, och hur de kan kombineras för att öka kvaliteten i patientens eller brukarens livssituation.
Att hitta fram till de nya arbetssätten ställer krav på förändringsledning på verksamhetsnivå. Ett mer coachande arbetssätt behövs för att åstadkomma nödvändiga beteendeförändringar liksom att börja i liten skala initialt för att skala upp i nästa steg. Stöd för att följa upp och utbyta kunskap och lärande på organisationsnivå är också avgörande för att lyckas. Projektresultatet om patientens kunskapsstöd kan förhoppningsvis fungera som inspiration.