Så stöttar Inera kommunerna att införa digitala nationella prov
2024 är året då nationella proven ska bli digitala, vilket ställer stora krav på skolansvariga i Sveriges kommuner. Det gäller såväl teknikval, nätverk och identitetshantering som processer, pedagogik och kompetens. För att underlätta förberedelsearbetet och göra skolorna startklara har Inera tagit fram en vägledning för de tekniska förutsättningarna.
Varje läsår genomför elever i årskurs tre, sex och nio, samt på gymnasiet, nationella prov i flera olika skolämnen. 2017 beslutade regeringen att de nationella proven ska bli digitala vilket kommer att beröra hundratusentals elever, skolpersonal och skolhuvudmän runt om i landet. Det huvudsakliga syftet med att digitalisera de nationella proven är att förenkla administrationen och bidra till en mer likvärdig bedömning för eleverna.
– De nuvarande nationella proven är både kostsamma och omoderna. Bara distributionen av papper till alla skolor på ett säkert sätt är en stor kostnadspost. Dessutom läcker flera prov ut i förtid, vilket är bekymmersamt då proven i stor mån ska vara betygsstödjande, säger Börje Shameti Lewin, digitaliseringsstrateg på Inera.
Förutom minskad administration, en förenklad rättningsprocess och en mer miljövänlig hantering av proven kommer skiftet från analogt till digitalt stimulera skolväsendets digitala utveckling.
– Skolväsendet är den största offentliga verksamheten i Sverige och de digitala nationella proven driver på dess digitala utveckling som inget annat initiativ gjort tidigare. Genom att få digital infrastruktur på plats ändras förutsättningarna för framtida utveckling, säger Börje Shameti Lewin.
Vägledning ger stöttning för de tekniska delarna
Inera har tillsammans med SKR, Sveriges kommuner och regioner, tagit fram ett vägledande dokument som vänder sig till alla skolhuvudmän, kommunala och enskilda, som ska genomföra digitala nationella prov från och med 2024. Börje Shameti Lewin har tagit fram vägledningen och berättar hur den kan skapa nytta för skolhuvudmännen i deras förberedande arbete.
– Vägledningen beskriver de tekniska delarna för digitala nationella prov, exempelvis e-legitimationer och identitetshantering. Den ger en tydlig bild av vad som krävs av skolhuvudmännen ur ett tekniskt perspektiv och vilka vägval som finns utifrån lokala förutsättningar. Flera av de större skolhuvudmännen har konkreta planer på hur förberedelserna och genomförandet ska se ut. Den största utmaningen ligger hos de mindre skolhuvudmännen som har begränsade resurser och saknar rätt kompetens samt teknik, säger Börje Shameti Lewin.
Utmaningar för de mindre kommunerna
Förberedelserna inför starten av digitala nationella prov innehåller flera delar. Utöver det som nämns i vägledningen, behöver skolhuvudmännen exempelvis se till att eleverna är utrustade med datorer eller surfplattor och se till att provlokalerna har tillräckligt bra internetuppkoppling. Dessutom krävs förberedelser i form av information till lärare, administratörer, elever och vårdnadshavare för att skapa trygghet inför provtillfällena. Patrik Norberg arbetar som verksamhetsutvecklare inom digitalisering i Älvkarleby kommun och berättar hur kommunen förbereder sig inför att proven blir digitala.
– Vi har tillsammans med fyra andra kommuner en gemensam it-förvaltning och försöker därför att i stor utsträckning samarbeta i förberedelserna inför att proven blir digitala. Samarbetet innebär stora fördelar, men också vissa utmaningar då en del förutsättningar skiljer sig åt mellan våra kommuner, säger Patrik Norberg.
Älvkarleby kommun har drygt 9 600 invånare och det finns fem grundskolor i kommunen, fyra i kommunal regi och en enskild. Trots samarbetet med kringliggande kommuner ser Patrik en stor utmaning med att få alla delar på plats då det är många parter inblandande i genomförandet.
– Som liten kommun behöver vi ett annat stöd än större kommuner. Det är ett komplext förberedelsearbete som måste göras och jag ser ett behov av ett stöd som betraktar helheten och inkluderar alternativa lösningsförslag. Vägledningen är ett sådant exempel. Den ger dels en överblick över delarna som behöver finnas på plats före starten men den innehåller också förslag till snabbspår för små skolhuvudmän, säger Patrik Norberg.
Individuellt stöd ges av SKR-koncernen
Förutom vägledningen erbjuder SKR-koncernen ett antal skolhuvudmän en timmes sittning. SKR-koncernen, som består av SKR, Inera och Adda, har byggt upp kunskap för att hjälpa skolhuvudmännen vidare oavsett hur långt de kommit i förberedelserna.
– Utifrån skolhuvudmännens förutsättningar och hur långt de har kommit i förberedelsearbetet kan vi hjälpa skolhuvudmännen i att hitta vägar framåt. Antingen klarar de sig själva efter den initiala sittningen eller så kan vi inom koncernen erbjuda konsultstöd, säger Börje Shameti Lewin.
För mer information och anmälan, kontakta borje.shameti.lewin@inera.se