Stor nytta när fler nationella kvalitetsregister kan ta emot uppgifter automatiskt
Minskat dubbelarbete för vårdpersonal, mer strukturerad vårddokumentation samt bättre kvalitet och täckning i de nationella kvalitetsregistren. Det är några av vinsterna för regioner och kommuner när de nu i allt högre grad ansluter till Ineras tjänst Informationsutlämning till kvalitetsregister.
I de nationella kvalitetsregistren samlas information med avsikten att utvärdera och förbättra vården. Registren används bland annat för att analysera och följa upp vårdinsatser och i forskningssyfte. Några exempel på olika kvalitetsregister är Nationellt kvalitetsregister för mammografiscreening, som samlar information relaterad till mammografiscreening, RiksSvikt, som är till för att förbättra och utveckla vården av hjärtsvikt, och bröst- och prostatacancerregistren inom cancerområdet.
Dessa register är några av dem som är anslutna till Ineras tjänst Informationsutlämning till kvalitetsregister. Tjänsten överför automatiskt uppgifter från anslutna vårdgivares journalsystem till avsett kvalitetsregister och på så sätt slipper vårdpersonalen dokumentera samma information flera gånger.
Införandeprojekt snabbar på anslutning
För att nyttan med tjänsten ska bli så stor som möjligt krävs att fler regioner, kommuner och kvalitetsregister ansluter. Sedan hösten 2020 pågår ett arbete i regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för automatiserad informationsförsörjning mellan regioner, kommuner och nationella kvalitetsregister.
Arbetet baseras på ett beslut från 2020 om en strategisk inriktning som innebär att använda Ineras nationella infrastruktur för att möta upp kommuners och regioners satsningar på informationsförsörjning till de nationella kvalitetsregistren.
– I de pågående projekten för automatiserad informationsförsörjning använder vårdgivarna den nationella infrastrukturen för överföring till kvalitetsregistren. Det medför att rapporteringen av vårddokumentationen till registren struktureras på ett enhetligt sätt, säger Björn Hultgren it-strateg, SKR.
– En effekt av detta är även att informationsutbytet både inom och mellan vårdgivare blir effektivare samtidigt som dubbeldokumentation till registren minskar, vilket i sin tur resulterar i tidsvinster för vårdpersonalen, fortsätter han.
Som ett resultat har fler regioner anslutit eller påbörjat anslutning till tjänsten Informationsutlämning till kvalitetsregister.
Enklare och mindre tidskrävande för personalen
Den största vinsten med tjänsten är att den administrativa belastningen minskar för vårdpersonalen. Graden av möjlig automatisering skiljer sig åt mellan olika register. För vissa kan informationsöverföringen automatiseras helt, för andra behöver vårdpersonal komplettera med några uppgifter manuellt. Till kvalitetsregistret RiksSvikt kan nästan 80 procent av informationen som registret efterfrågar överföras automatiskt. Effektuppföljning efter införande av tjänsten visar att vårdpersonalen tycker att arbetet är enklare och mindre tidskrävande.
Andra vinster med tjänsten är att kvaliteten och täckningsgraden i de nationella kvalitetsregistren ökar. Fler uppgifter rapporteras in för patienterna på ett enhetligt sätt och eftersläpningen av inrapportering minskar.
Låg tröskel när arbete kan återanvändas
De flesta regionerna visar idag upp exempelvis laboratoriesvar, vårdkontakter, läkemedelsinformation och diagnoser i Nationell patientöversikt, NPÖ, och Journalen. Det här innebär att regionerna redan har genomfört ett arbete med att strukturera patientinformationen i sina system och har en etablerad koppling mot Ineras Nationella tjänsteplattform.
– Mycket av det arbete och de investeringar som regionerna redan har gjort kan återanvändas för att även ansluta till tjänsten Informationsutlämning till kvalitetsregister. Det gör att tröskeln för att ansluta till tjänsten i många fall är låg för regionerna, säger Anna Magnusson som är tjänsteansvarig för Informationsutlämning till kvalitetsregister på Inera.