Behovsbild och väg framåt för anslutning av tredjepartsprodukter

Utredningens slutsatser var:

• Det finns i nuläget för få behov som är konkretiserade på en nivå som gör det möjligt att utse en kandidat att gå vidare med för exempelvis en pilot.
• Den nya lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation innebär att de system som tas fram för att kunna dela information utifrån lagens intentioner inte kan tillämpas för samtyckesbaserat utlämnande över vårdgivargränser. Som helhet är den juridiska bedömningen att samtyckesbaserat utlämnande över vårdgivargränser inte är en framkomlig väg utifrån dagens lagstiftning.
• Inom områdena digital triagering och sammanhållen planering kan behoven komma att utmejslas under den närmaste tiden. Personer som arbetar med dessa områden kan ha nytta av att ta del av denna utredning, oavsett om det rör gemensamma 1177-tjänster eller regionala tjänster.
• Behov av att visa upp och hantera invånarens alla bokade tider kan lösas enklare och mindre kostnadskrävande genom att skapa möjligheter att länka från regionala appar direkt till en viss funktion inom 1177 istället för att enbart länka till en startsida, något som ibland kallas för ”djuplänkning”. Detta kräver inte utlämnande av information. Utredningens slutsats är att Ineras förvaltning för 1177 skulle behöva utreda möjligheter och kostnader för detta och se om det finns intresse hos regionerna för att finansiera fortsatt arbete.
• Det saknas goda förutsättningar för att tjänster ska kunna visa tider eller annan patientinformation inom en viss avgränsad kontext, exempelvis för ett specifikt vårdärende eller en vårdprocess. Visst stöd finns när det gäller vårdplaner i nationella tjänstekontrakt, men mycket annat saknas. Informatik och teknik för kontext skulle behöva tas fram gemensamt inom hela vård-och omsorgsområdet.
• Det finns ett generellt behov av samsyn och stöd i juridiska tolkningar av regelverk för informationshantering, oavsett om man nyttjar nationella komponenter eller inte. Inera skulle kunna koordinera ett sådant arbete med avsikt att skapa tydlighet, likriktning och tillit mellan huvudmännen.

Utredningen föreslog följande:

• Djuplänkning är ett område som det går att börja arbeta med direkt för att åstadkomma en bättre användarupplevelse när invånaren (och inte informationen) rör sig över vårdgivargränser och olika tjänster, både nationella och regionala. Genom så kallad djuplänkning direkt till en viss funktion i 1177-tjänster går det troligen att lösa flera aktuella och kommande behov utan risk för juridiska komplikationer. Länkning från 1177 till en specifik funktion i en regional app kan också visa sig vara aktuellt. Här föreslår utredningen att Ineras förvaltning för 1177 tar frågan vidare.
• SSO-lösningar med en federation av identitetsleverantörer, eller annan lösning för att åstadkomma SSO över flera identitetsleverantörer, behöver ses över om punkten ovan ska realiseras. I dagsläget krävs att regionerna använder samma SSO-leverantör som Inera.
• Det skulle behövas en gemensam modell för att kunna hämta, visa och dela information utifrån ett kontextuellt sammanhang, exempelvis en vårdplan, en vårdprocess eller ett hälsoärende. Kontextbaserad delning av information skulle troligen medföra att samtyckeshantering vid utlämnande inte blir lika komplicerat. Utredningen föreslår att detta arbete inleds inom området sammanhållen planering.
• Utredningens analys av det ärende som lämnats in från region Kronoberg och kundgrupp Cambio Cosmic med önskan om ett gemensamt regelverk för enskilds direktåtkomst bör tas vidare via Ineras beredning så att regionerna kan diskutera de lösningsalternativ som beskrivits och välja väg framåt. Utredningens förslag om att regelhanteringen på sikt inte görs inom tjänsten Journalen utan blir en självständig tjänst bör hanteras i fortsatt arbete.
• Ett gemensamt arbete med juridiska tolkningar och regelverk för informationshantering över vårdgivargränser skulle kunna inledas med Inera som koordinerande part. Syftet är enhetliga tolkningar av regelverk över landet oavsett om de därefter tillämpas inom en regions olika vårdgivare eller över regiongränser. Områden som menprövning och samtycken kan också omfattas och arbetet skulle kunna utökas till att även omfatta omsorgsgivare. I dagsläget görs olika juridiska utredningar parallellt hos huvudmännen och osäkerhet uppstår ofta om hur gemensamma tolkningar ska göras.
• Gällande lagstiftning skulle behöva ändras för att tillåta informationsdelning mellan vårdgivare även i syfte att visa upp informationen för patienten i en tjänst som vårdgivaren tillhandahåller. Detta har beskrivits tidigare i Ineras utredningar och bör bevakas och eventuellt få en högre prioritet.